Det var en gång ett hem

På vägen till villan kikade jag in i ett gult hus på en backe i samma by. Huset är min mammas barndomshem, sedermera min mormors sommarhem och numera ett övergivet mögelhus. Ett stort och väldigt vackert hus. Sorgligt nog har huset stått tomt och ouppvärmt i alltför många år. Allt det grågröna, prickiga och smutsrandiga på bilderna är mögel. I övrigt är det underbara färger inne. Tiden står stilla i huset: möblerna har sina gamla platser, gardinerna fladdrar, lamporna hänger i taket, tallrikar, koppar och bestick finns i köksskåpen, böcker i bokhyllan och vinyler i en hög vid skivspelaren i vardagsrummet. Men det är sprickor i väggarna, ytorna böjer och bågnar, målfärgen flagar, det luktar unket. På hustaket växer det mossa och gräs. Golvet har murknat och lutar aningen i övre våningen så där vågade jag inte gå in i alla rum.